1/7-16 En liten tripp med en överraskning

  • Var: Dragsö-Nättrabyån-Varö-Dragsö
  • Sträcka: 13,5 km
  • Iläggningsplats: Dragsö camping
  • Lyft: Inga
  • Svårighetsgrad: Mellan p.g.a. vågor

Egentligen hade jag planerat en längre tripp denna dag, men annat gjorde att det bara blev tid till en eftermiddagspaddling, så det fick bli ändrade planer.

Jag gav mig av från Dragsö camping och paddlade åt nordväst. Passerade Danmark och svängde in i sundet mellan Ramsö och Sjuhalla. Över Danmarksfjärden var det en del vågor, men efter tisdagens vågliga tur kändes dagens vågor som fjuttiga. (Tänk vad man kan ändra i sin referensbank…) I och efter sundet var det betydligt lugnare, men när jag lämnade vindskyddet från Ramsö tog vinden i igen. Återigen från sidan (hur kommer det sig?) så jag fick lite snett med och mot vinden. Jag siktade mot något som först såg ut som döda träd, men snart förstod jag att det var master från båtar som stod inne i Nättrabyån. Jag paddlade mot masterna och kom snart in i ån.

Den var magisk! Vattnet var stilla, ån krökte sig hit och dit. Jag passerades av en turistbåt, Karl, som guidade passagerarna på resan uppför ån. Det blev ett rejält sug efter båten när den passerade. Jag fortsatte uppför ån och plötsligt står Moses där med sina stentavlor…

20160701_133752
Moses i Nättrabyån

Efter ett tag kom jag ifatt Karl som nu stod förtöjd vid kyrkan. Här var det stopp för båten, för här gick vägen över ån. Men jag kunde fortsätta. När jag skulle förbi var jag ytterst nära att kapsejsa, för båtens propellrar gjorde svårbedömda virvlar i vattnet. Det hade i och för sig blivit ett publikt plums för alla som satt på båten…

Jag kom längre upp i ån. Här var det smalare och grundare. Näckrosorna täckte vattnet och efter 500 meter fick jag vända eftersom det blev för grunt till och med för en kajak.

När jag kom tillbaka till turistbåten hade den precis vänt och var nu på väg nerför ån. Jag paddlade efter, men kände av virvlarna som båten lämnade efter sig. Men han var snabbare än mig och snart kunde jag paddla i lugn och ro.

När jag kom ut ur ån var det slut på det lugna. Jag paddlade söderut, försökte hålla mig nära stranden. Vinden låg rakt emot mig. Jag passerade Nötholmen med sina höga radiomaster och kunde sedan paddla in mellan Björkholmen och fastlandet, även om det inte såg ut så på min karta. Jag paddlade sedan in mellan Svinön och Skillingenäs. Nu var jag hungrig, och på kartan såg Varö ut att vara en bra plats att rasta på. När jag gled jäms med kanten på ön för att hitta en bra plats att komma iland på kom en motorbåt med ett gäng fiskare som också skulle iland. Vi hittade båda passande ställen.

Det var välbehövligt med mat. Jag hade bara tänkt paddla 5-6 km innan lunch, men turen upp i Nättrabyån fanns inte med i min plan, så nu hade det blivit nästan 10 km istället. Jag passade på att gå på upptäcktsfärd på ön. Enligt kartan en öde ö. Döm om min förvåning när jag plötsligt hittar en dansbana mitt på ön! Med bänkar, låst toa och grillplats. Helt väderskyddad i en ravin. Efter att ha trasslat mig igenom björnbärssnår och enar tog jag mig till slut runt hela ön och kom tillbaka till kajaken.

Nu tog jag södra sidan om Rollsö, gled in i skydd av Ekeskär och paddlade sedan ut på fjärden för att komma över till Saltö. Återigen fick jag kryssa mig fram. Här var vågorna de högsta för idag, men när jag väl vände norrut mot sundet mellan Dragsö och Saltö fick jag rejäl hjälp av vågorna.

Jag paddlade mellan öarna i det väldigt grunda sundet och vände sedan norrut för att till slut komma fram till campingen.

Det här var min sista paddling i Karlskrona skärgård för den här gången, men det kommer bli fler. Jag skulle vilja paddla här när det inte är vind. Något som slagit mig under alla dessa turer är att jag inte sett havsörn en enda gång. Däremot har jag sett massor med ejdrar, med ungar. Det är nog som de säger att örnarna tar alldeles för många ejderungar, för i Sörmland ser jag alltid örn, men nästan inga ejderungar.

Annonser